Bortlämnad

 
Fredag igen.. Skönt på sitt sätt men veckorna bara rusar fram! På tal om att tiden går fort så har jag nu i dagarn haft min lille prins i ett år! Ett år som varit fyllt av både hopp och förtvivlan, glädje och sorg. Ett år som sett ut på ett helt annat sätt än vad jag hade hoppats, trott och tänkt mig. Jag älskar den lilla svarta så ofantligt mycket och har svårt att se ett liv utan honom samtidigt som jag vissa dagar inte förstår hur vi ska få ihop livet när allt bara går på tok. Mycket med denna hund måste jag nog acceptera men det är en lång väg kvar tills vi får saker och ting att fungera..
 
Jag börjar tröttna på att bara jobba med problem och så lite med det som är roligt. Det är så synd att han fått den start han fått i livet för jag tror han hade en stor potential att bli riktigt duktig i mycket. Jag ser ju hur han kan fokusera och hur lättlärd han är när vi är ostörda och på hemmaplan. Men minsta störning så är det mesta av fokuset borta.
 
Idag har Emil iaf fått vara hos en hundvakt för första gången då mina föräldrar var bortresta. Mycket nervös matte lämnade den lilla imorse hos en hundvan, jättetrevlig och lugn kvinna :) Vi var och hälsade på för 2 veckor sen och jag berättade om Emil och hon kunde tänka sig att passa honom vid behov. Det hade gått bra och de hade myst framför brasan och lekt.. Han hade däremot blivit halvt galen vid ett par hundmöten de haft på promenaderna men hon verkade ta det med ro. Skönt att veta att det funkade bra och att det finns någon som kan ta honom när det kör ihop sig! Vill inte lämna honom till vem som helst med tanke på problembilden!!
 
I helgen ska jag försöka lägga ett viltspår åt Emil och så tror jag vi ska ta en tur till den stora staden för lite miljöträning!!
 
 
Pudelbusar <3
 

Grått o glatt

Idag var vi ut på en riktig långtur med en kompis och hennes tokhund! De diggar varann Emil och hon fast vi kan tyvärr inte släppa dem lösa ihop! Ser så roliga ut när de går bredvid varann - Emil liten och kolsvart och Mixi stor och vit, men lika knasiga ;) De har en del likheter i beteende med osäkerhet osv..

Just nu är vi inne i en lite bättre period.. Problemen finns där och vi har våra konflikter men ibland känns det ändå lite lättare! Får ta vara på det så länge :)


Veterinärbesök igen..

På fredag har jag bokat tid hos en ortoped för Emil.. Han ska få kolla på hans högerben som jag tycker att han visar tecken på att vara besvärad av. Ska även be honom känna över honom överallt igen, Har ju varit iväg två gånger tidigare men jag kan inte släppa att det inte är något som är fysiskt fel med tanke på hans beteende. Ska se om vi inte ska ta ett blodprov också när vi ändå är där.

Hoppas på att det kan ge nåt..

Tankar och Funderingar

Dessa tråkiga inlägg.. Men nånstans måste jag göra av alla funderingar..

Mycket tankar snurrar nu som alltid gällande framtiden med min lilla hund. Jag har börjat fundera på om jag verkligen kommer orka fortsätta ha det så här. Även om det finns bra dagar i vårt liv så vilar ändå det där svarta molnet över vår tillvaro. Jag önskar så att man kunde ändra på verkligheten.. Jag har snart haft Emil ett år och tränat medvetet på de problem som finns sen de första dagarna jag fick honom men ändå är det så lång väg kvar och frågan är om det någon gång kommer bli bra. Jag har också börjat fundera kring hur bra han innerst inne mår med tanke på den stress och ångest han uppenbarligen bär på. Det krävs så ofantligt lite för att det ska rinna över och Emil får ett stresspåslag, han blir så lätt orolig i olika situationer och jag ser i dessa situationer på hela hans kroppsspråk att han inte mår bra. Han skäller, gnyr, gnäller och darrar mm mm..

Med denna lilla hund försvinner också mycket av de drömmar jag hade med att ha hund - att träna och tävla. VIsst kan vi träna men med störningar (det behöver inte vara stora störningar) så orkar inte Emil hålla fokus. Miljöer som tävlingsplatser eller liknande med mycket hundar och människor blir alldeles för jobbiga för Emil. Hundmöten är fortfarande mycket jobbiga, trots träningen, och han har de närmsta två dagarna bitit mig i sin frustration då vi mött andra hundar.

Men det värsta av allt är ju ändå aggressiviteten som inte vill ge med sig. Detta medför att jag inte litar på honom till 100% och jag kan därför inte lämna bort honom till någon annan än mina föräldrar. Med det blir jag också väldigt låst eftersom jag heller inte kan ta med honom hur som helst.

Men hur ska jag kunna ge upp honom?? Vad är rätt??
Dessa tankar far runt dygnet runt.. Så fruktansvärt jobbigt..

LIte bättre dagar

Igår var jag och lillprinsen på skogspromenad. Vi träffade en liten westietjej med matte som Emil fick hälsa på. Gick riktigt bra, inte en massa hysteriskäll utan han försökte få henne att leka lite men hon var inte så intresserad. "Tråkmåns", sa Emil ;) Hur som helst skönt att det gick bra!

Idag var vi ute på gärdet och sprang omkring i full fart! Perfekt med stora vita balar att leka kurragömma bakom! De gick också att träna "runda" på! I full fart rundade Emil en stor bal på kommando, har bara testat på mindre föremål så det var kul att se att han verkligen förstår innebörden av det när han fixade detta!

Ja, det går upp och så går det ned.. och upp igen (som tur är)!!!

På botten

Varning för trist inlägg..

Har helt slut på tålamod. Inget går ju framåt. En situation går bra - två går så dåligt det bara går. Haft en tid där jag tyckt det gått bättre, där jag känt ett lugn men nu är det som bortblåst. Fick rapporten från beteendekonsultationen och insåg när jag läser den att vi har problem med allt. Det finns inget som fungerar till 100%. Jo, när Emil kryper upp och lägger sitt huvud på min axel, drar en djup suck och myser - då känns det bra! Men sen kommer verkligheten. Hur ska man orka? Jag vet inte om jag gör det! Vad är rätt och vad är fel? Många förstår heller inte hur psykiskt nedbrytande detta är eller hur stora problemen är. Han är ju så söt och charmig. Ja, det är han men vår vardag rasar snart i bitar.. Mitt liv och mina tankar kretsar enbart kring Emil och hur svår situationen är.. Älskade lilla hund varför blev det så här...


Sjuk matte = tråkigt

Ja, nu har de små bacillbärarna kommit tillbaka till jobbet och vips så blir man sjuk :( Trist trist!! Så vi vilar oss igenom helgen, lite tråkigt tycker Emil men lite mysigt med soffhäng också! Har iaf kört ett par små shejpinpass och leta godis så han fått tänka lite ;-)

Lilleman var också krasslig häromkvällen. Darrig och ovillig att röra sig. Nästan så jag var på väg att åka in med honom men jag avvaktade och höll koll på honom. Morgonen efter var allt som vanligt igen så vet inte vad det var - magen kanske!

Har också insett att vi helt tappat det lilla fotgående vi hade byggt upp i rallylydnaden så vi får nog börja om där! Även med momenten. Dels är Emil så ofta svårmotiverad så jag tröttnar och sen är det så mycket annat som inte fungerar i vårt liv så jag tappar dessa grejer jag egentligen vill och tycker är kul att träna :( Ond spiral...

Men har iaf börjat tycka att han är lite mer uppmärksam på promenader och det är ju positivt, iaf när vi går själva! Fick tips om att använda flexikoppel på Sthlms-kursen för att få till lite mer "lösträning" och trots att han då kan springa rätt långt så kan han ofta gå vid min sida.. Han har mer koll, stannar till och vänder blicken bakåt mm. Man får ju höra att flexi är rena döden för koppelgåendet men jag ser ingen försämring när jag har vanligt koppel. Då hade vi ju absolut inte ett dragfritt koppelgående innan men det har inte blivit värre snarare bättre då han (ibland :)) håller sig vid min sida nu!


Självbehärskning och beteendekonsultation

Idag har vi varit p beteendekonsultation i Deje hos en mycket bra veterinär med specialutbildning i problembeteenden hos hund! Två givande timmar som jag ska återkomma till när jag fått rapporten då jag knappt minns hälften nu :) Både positivt och negativt kan man säga..

Tränade ett litet självbehärskningspass! En godis på vardera tass och vänta på "varsågod"!! Duktig var han :)



Kärlek och kossor

Vi njuter av sista dagarna på semestern. Snart rullar vardagen på i samma spår igen så det gäller att ta vara på de lediga stunderna. Sitter och funderar på var denna sommar tog vägen?! Den försvann snabbt som vinden.. Men men så är det väl med denna tiden, den räcker liksom aldrig till..
 
Intrycken efter kursen börjar lägga sig så smått och jag känner en förändring i mina känslor för min älskade lille prins just nu. Jag känner bara en sån kärlek när jag tittar på den trots allt fantastiska lilla hunden. Instruktör Åsa hjälpte mig att inse hur mycker Emil varit med om i sitt korta liv med olika hem och en tuff uppväxt med missbruk och annat i bilden hos tidigare ägare. Klart att jag också reflekterat mycket över detta och vad det spelar in i hans beteende men jag inser nog inte vad mycket det faktiskt betyder. En annan så viktig sak som jag ska försöka bära med mig är något som Åsa också poängterade ett flertal gånger - det är inte mitt fel att det
är så här.. Nåt jag borde ha på en post it-lapp i pannan då jag skyller det mesta på mig själv och mitt agerande.
 
En annan sak är tidsperspektivet - jag har nog en tendens att vilja att allt ska gå så fort och bli bra nu men så ser inte verkligheten ut. Åsa översatte de 9mån jag haft Emil till 1 vecka.. En vecka - det är ju igenting egentligen och kanske något jag borde tänka på mer. I relation till det kan jag ju istället tänka vad mycket vi hunnit med och som hänt på bara den lilla korta veckan :)
Något jag bär med mig från helgen är också ett lugn jag inte hade innan.. Jag är mycket väl medveten om att jag kommer få mina djupa dalar igen där allt känns åt helvete! Men jag tror och hoppas att jag då ska kunna tänka tillbaka på denna helg och lättare kunna komma tillbaka till det som är bra och lugnet jag känner nu. Emil hade
bl a ett totalbryt på ett gäng nyfikna, närgågna kor på gårdagens promenad och jag kunde inte bryta igenom hans låsning överhuvudtaget. Han blev även riktigt arg på mig när jag försökte lugna honom. Normalt sett räcker en sån sak för att jag ska sjunka ett par steg, men igår kändes det inte riktigt så jobbigt utan resten av promenaden var riktigt trevlig.. :)
 
Lite reflektioner som landat så här långt.. Fler lär komma!!
 
 
Älskade lilla skrothund <3

Tankar, tårar, skratt, glädje, hopp och så mycket mer

Vilken helg vi hade i Sthlm.. Än känner jag att tankarna snurrar alldeles för mycket för att jag ska kunna skriva ner det på ett vettigt sätt. Måste landa och försöka sortera det hela ännu mer. Men jag kan säga som så att det var helt fantastiskt!!! Fantastiska "instruktörer", fantastiska hundar, fantastiska människor.. Jag är så glad att du tog med oss dit Sara..
 
Extremt trötta var vi både jag och Emil, så både igår och idag har vi mest tagit det lugnt och bearbetat våra intryck. Himla gött med semester denna vecka!!
 
Jag återkommer med mina tankar!

Kvällsbad och förväntan

Idag kom han hem, min lilla prins bus! Han fick vara kvar i stugan eftersom jag jobbat denna vecka och usch så tomt det varit här hemma. Men nu ligger han i här i sin bädd och snusar och sover :) Promenerade i ösregn förut så ja passade på att bada Emil när vi kom hem. Han var ju ändå genomblöt! Så nu är han mjuk som en bomullstuss och fluffig! Fin inför vårt helgäventyr då vi ska till Sthlm på kurs med bästa Sara och Dagny! Ska bli riktigt kul men lite pirrigt också inför hur allt kommer gå. Som vanligt oroar jag mig för allt och målar upp värsta scenariot men vi ska ju dit för att lära och förhoppningsvis få en vändning på saker och ting.. Vi siktar mot nya mål :)


Söndagstråkigt

Som motsats till lördagens roliga pass blev söndagens platt fall. Fått färdigt några skyltar till rallylydnaden så jag gjorde en kort bana med enkla moment o var peppad att träna! Emil var dock allt annat än träningssugen! Även om vi var i trädgården så var tydligen allt annat intressantare. Trots min försök till lek och belöning för minsta lilla gensvar så var det ingen id'e.. Fick iaf till lite lek så vi avslutade där.. Tråkiga är ju att det ofta blir så här, skulle va lättare att ta om han normalt sett var väldans fokuserad o bara hade en dålig dag. Men men.. Nya tag..


Lördagskul

Lördag kväll hade vi en sån där härlig stund (vi behöver dom) med lite spontan träning inomhus, för ute var det skitväder :) Man tager vad man haver - en pall med filt för att träna "upp" o kattens lektunnel för att träna "runda"! Emil var riktigt duktig på att skilja de olika sakerna åt, lite svårt när jag blandade in "snurra" men det gick det med.. Ser han inte glad ut?! ;)


Plask

Gårdagens dopp!
 
 
 
 

Badtime

Hemma tillbaka hos lilla lurvet, blev överöst med pussar när jag kom hem igår! I dom stunderna är det underbart.. <3 Idag njuter vi av solen men lillprins tycker det är lite varmt! Så vi ligger mest och slappar och leker lite.. La ett spår på fm som han ska få gå ikväll när det är lite svalare! Tänkte jag skulle gå ner till sjön så Emil får blöta tassarna lite.. Kanske matte också ;) Emil har inte precis slängt sig i de gånger vi varit nere utan mest gått i ett par steg! Han har glömt sitt ursprung som vattenvovve ;) Skulle försöka klippa lite kring ögon och uppe på huvudet på Emil förut men det är ju inte direkt enkelt med denna lilla piraya! Jösses.. Ja ja, lite klipp fick jag till iaf! Bättre lycka nästa gång.. Kanske..


Om

Min profilbild

Denna blogg handlar om mig och min dvärgpudel Emil, om vårt liv ihop och var för sig! Om hur det är att ta över en hund som visar sig ha diverse bekymmer och om glädjen över att varje dag få titta in i ett par bruna hundögon och bara känna lycka....

RSS 2.0